Jag kan inte styra över att mitt barn gråter

Häromdagen när jag skulle handla lite så hade jag med Nicholas. Jag skulle in snabbt så jag hade honom i sitt babyskydd och satt det i en kundvagn för att underlätta. 
Han var lugn och glad till en början men när vi kommit till kön i kassan började han bli rastlös och gråtskriker, högt! Jag vaggar och försöker så klart muntra upp honom, det hjälper lite men han är fortfarande ledsen. Kön blir jättelång så allt folk är vid kassan och hör Nicholas tydligt. 
Lika högt och tydligt börjar folk sucka och stirra på mig och min bebis. En del arga blickar. Den enda tanken som dyker upp i mitt huvud är "Är det jobbigt för dig? Jag som mamma blir inte alls stressad eller försöker trösta mitt barn.". 
Ingen tycker om att höra barn gråta men allra minst föräldern själv. När Nicholas lugnat sig lite och jag är nästan vid rullbandet så trycker en tant på min kundvagn, jag vet inte om hon ville få ut oss fortare men jag kommer inte ut fortare för att det står folk framför mig. "Jag kan ta min vagn själv, tack" var det enda jag sa. Medan hon fortsätter att putta min vagn. 
 
Barn blir ledsna ibland men föräldrar måste handla, jag kan inte springa och gömma mitt barn bara för det. Jag försökte göra det bästa i den situationen så arga suckningar kan användas någonannanstans. 👐
 
 
 

Kommentarer:

1 Sara Glavin:

Haha, spontant skulle jag vilja säga att barn alltid blir arga när man handlar och står still! Men ärligt var jag samma innan jag fick min skrutt. Nu lider jag mest med föräldrarna som står och försöker få sina barn tysta. För man vill ju bara därifrån som förälder, och vill ju inget annat än att trösta.

Svar: Exakt! Hela tiden ska det vara i rörelse 😄Ja man försöker ju trösta som du skriver mer kan man inte göra i situationen, man kan inte riktigt strunta i varorna och gå hem. ❤
Nellie

Kommentera här: