Nellie

Det är ca 2,5 månader sen förlossningen och jag tänker mer och mer på hur lite jag visste om läkningstiden. Ingen pratar om tiden efter förlossningen, tiden när man kommer hem med sitt barn. Idag är allt helt läkt och jag mår toppen, börjar känna mig som mig själv  igen på alla fronter. Men de första 2 veckorna efter förlossning var ett helvete rent smärtmässigt. Vi vet alla att det gör sjukt ont att föda barn, det pratar vi om. Vi pratar också om graviditeten, både de positiva och negetiva som kommer med den. Men där tar det stopp, när barnet är fött har vi nått målet. Jag visste att man var öm i underlivet, blöder, har svårt att sitta och göra sina behov på toaletten men inte mer. För mig (och många fler gissar jag på) var det smärtsamt att sätta sig, sen när du väl satt var det jobbigt. Sedan skrek bebisen och du ska smärtsamt resa dig upp eller sträcka dig efter barnet. Varje rörelse gör ont! Att gå på toaletten kan många förstå, har du ont vill du inte trycka och spänna dig direkt. När den dagen väl är över ska du sova i sängen, du kan knappt vända dig i sängen utan smärta. Man ska helst inte ta för många värktabletter för då kan kroppen må sämre istället. Så man får stå ut för det mesta. Sen ska du upp på nätterna och amma/mata också så har man det helvetet att ta sig upp ur sängen.

 

När jag hade så här ont då är det verkligen inte kul att amma och byta blöjor hela dagarna, allt gör ju ont. Sen när det sakta men säkert började kännas bättre då började stygnen släppa efter att jag blivit sydd. Och det stack till från ingenstans och var så himla obekvämt! Men efter ca 3 dagar var det mycket bättre. Efter 2 veckor var det okey, men när avslaget var borta och det sluta strama och var i princip helt läkt var det 6 veckor efter förlossningen. 

 

Så tyvärr är tiden på BB och första tiden hemma inte så himla mysiga som man vill tro. Hade jag inte haft så ont hade jag njutit av de första dagarna betydligt mer. Och därmed ett ännu större tack till min underbara sambo som sprang och hämta grejer och fixade hushållet den första tiden. Trots detta vill jag ha mer barn, man får så mycket tillbaka, MEN jag önskar att jag visste mer. Hur ont det gör efteråt, att det tar si och så lång tid, att fler pratade om det. Sen har förvisso vissa det värre eller mildare, självklart! Men vi alla måste också läka efter en förossning.

.