1 årsdag

Idag är det ingen vanlig dag, för idag fyller Nicholas 1 år!
Ett helt år har gått otroligt fort. 
Det är roligt att tänka tillbaka för exakt ett år sedan, då var vi på förlossningen och jag låg i ett badkar på sjukhuset för att lindra värkarna. Strax vid 12-tiden kom min mamma till förlossningen. Vi alla var så exalterade (självklart). Vi visste inte hur denna underbara varelse skulle se ut och bete sig men när han väl föddes kl 18.20 så var det så självklart att det var just honom vi längtat efter. Samtidigt som jag blev paff, "Jaha, var det du som låg i min mage?"
 
Jag är riktigt tacksam över att ha denna underbara pojke i mitt liv. Han lär oss så mycket och ger oss så mycket glädje och kärlek, men gör oss även galna ibland. Men det hör till.
Han är det bästa vi gjort, det bästa är att få fostra honom, se honom växa upp, lära honom saker och se hans utveckling. Jag längtar tills han blir större samtidigt som jag vill ha honom liten bebis ett tag till. Men nu är inte bebis längre.
 
Vi önskar honom den bästa första födelsedagen idag och vi ska fira den lite smått ikväll. Det blir riktigt kalas i juli, då fler kan komma att fira honom i efterskott. 
❤ 
 
En helt nykläckt Nicholas 💙

Slutat amma!

Äntligen!
Äntligen har jag slutat amma. Med äntligen menar jag att jag velat sluta amma för ett halvår sedan. Jag har kännt ganska tidigt med amningen att jag blev otroligt låst och att allt hängde på mig. Alltså kunde inte Alex hjälpa till att mata eller trösta utan allt hängde på brösten. Men nu, snart 1 år senare, är det helt slut. Ingen kväll, morgon eller nattamning. Nicholas har varit utan bröstet i ca en vecka. 
Men det hjälper mycket att Alex vaggar och nattar Nicholas. Lilla Nicholas kopplar mig med mjölk/bröstet och blir svårare att vagga när jag "luktar mjölk" hehe.
 
Samtidigt med det sover han hela nätter igen (jeeeey!) men sover bäst bredvid sin pappa. 
Det är skönt och kul att se hur killarna trivs så bra ihop och att Nicholas är lika trygg hos pappa som hos mig. 
 
 

Måndag

Helgen gick farligt fort, jag och Nicholas försökte hinna träffa så många som möjligt när vi var uppe och hälsade på i Göteborg. Vi har träffat kompisar till mig och släkt så helgen försvann direkt haha! Jag har verkligen en helt otrolig bebis som orkat med så mycket och att åka så långt. Och det har varit så trevligt och så kul att träffa allihopa, de flesta var nog mer glada över att träffa lilla Nicholas än mig hehe. 
 
Inte bara helgen som gått fort utan även månaden, idag blir Nicholas 11 månader. Om en månad har han varit hos ett helt år. Det känns jättekonstigt samtidigt självklart. Det ska bli lite kalas för honom då och massa mys.
Nu när han är 11 månader går han längs med möblerna, han tycker om att ställa sig upp så fort han får chansen och kryper så fort han kan. Han "pratar" mycket "dadada" och mycket läten som "öh!" eller höga korta skrik från ingenstans.